- Project Runeberg -  Ebons småbitar /
156

(1912) [MARC] Author: Ebba Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kärlekens zig-zag - 10. Bref

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.156

jag kan inte bära bördan ensam, jag förgås. Förlåt
mig. Tänk på, att jag är ditt barn".

Constance kunde inte läsa vidare. Hon var
alldeles dödsblek. Kallsvetten bröt fram på hennes
panna. Hennes händer skakade, som om hon frusit.
Detta fick aldrig komma inför fostermoderns ögon. Det
skulle döda henne. Hennes ögon! Åh!

Nu, nu såg Constance himlens mening med att
göra fru Gerle blind. Hon kunde ju inte se detta bref.
Och aldrig skulle dess innehåll bli henne bekant. Det
lofvade sig Constance heligt och dyrt.––

Nu vaknade fru Gerle, sträckte på sig och
gäspade.

— Jag tror minsann jag har sofvit — sade hon
med sin mjuka, svmpatiska röst, som blifvit än mera
mjuk och sympatisk, sedan hennes blick förmörkades.

— Ja, tant har verkligen slumrat till en stund
–svarade Constance, i det hon försökte göra sin stämma
så lugn och naturlig, som det var henne möjligt.

— Läs upp brefvet för mig — sade fru Gerle,
det skall bli roligt att höra något från Agaton, det är
så länge sedan han skref. Du har väl själf läst igenom
brefvet nu. Det var ju ett så tjockt bref, så det var
väl mycket i det. Nå, skynda dig nu, jag brinner
af längtan efter att få höra på hvilka ställen de varit,
sedan Agaton skref sist.

Constance satt i vånda. Hur skulle hon göra?
Hvad skulle hon säga? Hon vred sina händer i
förtviflan. Hon måste rädda den gamla.

— Nå, barn, hvarför läser du inte upp brefvet?
Så skvnda dig då.

Constance drog ett djupt andetag. Nu visste hon
hur hon skulle göra.

— Jo, strax, tant lilla, jag skall strax läsa upp
det. Han skrifver litet otydligt. Jag skall bara titta
på ett par ställen, så att jag tydligare skall kunna läsa
det för dig — sade hon sakta, för att vinna tid.

Constance hade klart för sig, att hon i Agatons

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:41:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebonsbit/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free