- Project Runeberg -  Ebons småbitar /
177

(1912) [MARC] Author: Ebba Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kärlekens zig-zag - 14. Vid grafvens bädd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

177

nyckfullhet, som jag ser du har gemensamt med
många andra kvinnor. Stoppa din stolthet i fickan. Nöj
dig med att blifva Agatons andra hustru, när du nu inte
kunde bli hans första. Inte alla kunna vara numro
ett här i världen. Glöm Agatons olycksaliga böjelse
för Gunhild. Tänk bara på att han nu älskar dig, att
han nu behöfver dig, att du har makt i din hand att
gifva honom en liten glimt af lycka, innan han dör,
ja, att denna lycka kanske kan förlänga hans lif, ty
lycka och glädje är också medicin, ja, ett lifselexir som
ibland gjort underverk.

— Ack — svarade Constance — Agaton är en
dödsdömd man. Läkaren säger att slutet kan komma
hvilken dag som helst. Därför tycker jag ett
giftermål oss emellan skulle se rent af besynnerligt ut.

— Nu känner jag inte igen min snälla Constance.
En vigsel på dödsbädden eller sjuksängen, det har man
ju stundom sett.

Och om det nu så skulle blifva, så har du gjort
hans sista stunder lyckliga.

— Jag kan inte. Allt inom mig uppreser sig
däremot.

— Du, som ägnat hela ditt lif hittills åt att göra
andra lyckliga, hvarför har du kastat om nu med ens?

— Man kan inte alltid tänka på andra. Man
måste någon gång tänka på sig själf åtminstone när
det gäller att ge bort sig själf.

— Slidder, sladder, fraser och bara fraser —
muttrade tant Gusten.

— Nej, det är inga fraser.

— En sak måste du dock lofva mig och det är att
betänka dig.

— Det kan jag gärna lofva. Men jag kommer
inte att ändra mig — svarade Constance, hvarefter
hon tog farväl.

* *

12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:41:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebonsbit/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free