- Project Runeberg -  Ebons småbitar /
185

(1912) [MARC] Author: Ebba Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kärlekens zig-zag - 16. Efter långa år

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.185

Arvid gick omkring som en riktig Janus, en man,
med två ansikten.

Ensam med Constance — och han sökte alltid
komma på tu man hand med henne — var han den
bittre och förgrämde.

Men bland andra människor påtog han den mask
af glädtighet, som han alltid bland människor burit,
och var sällspordt glad och jovialisk. Föga anade
hans vänner, hvad som bodde inom honom.

Blott ensam med Constance gaf han luft åt allt
det, som rörde sig inom honom och pinade honom
med tusen marter. Och han kunde inte låta bli att
pina sig själf.

De fyra gjorde ofta promenader.

När de gingo ut, fogade det sig antingen så, att
Constance höll lilla Maj i handen och mor och son
gingo tillsammans, eller ock så att Maj resolut tog
farbror Arvids hand, så att Constance och fru Gerle
kommo att gå tillsammans.

Men det slutade oftast så att Maj blef afskedad
af farbrodern eller ledsnade på honom och sprang bort
till farmodern, och att Constance och Arvid kommo
att gå sida vid sida. Arvid kunde aldrig lära sig att
gå sakta ,utan de kommo alltid en bit före, så att
de måste stanna och invänta de efterblifna eller, om
det så bar till, sätta sig på en bänk.

Ibland gingo de till Botaniska trädgården, som
var upplåten för allmänheten. En dag i juli voro de
också där. De hade varit inne i växthusen och sett
alla de vackra exemplaren af palmerna i det höga
växthuset, där de sträckte sig högt upp, som om de
ville spränga taket och växa fritt upp mot den blå
sommarhimmel, som de nu sågo skild från sig genom
glastak och glasväggar.

De stora fönstren, som öppnades nedåt, stodo på
hasp, så att luften fritt fick inträda.

Lilla Maj blef inte nöjd med hvad hon därinne
hört om palmerna, hur de i sitt hemland växte fritt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:41:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebonsbit/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free