Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad äger et ting, tom lofoar et gedt, en ngttmt
Behag.
En menniska kan tåledet ieke kalla alla ting
tköna, ehuru de i naturen vore skSnai
Nej, hon 3r icle fodd at begripa alla ting.
Och det är icle i alla ting, hon finner et behag;
ty behag lommer af begär. ’
Månne et Grekiskt ansigtt på en qvinna tkutte
förtjusa en Nordisk inbgggarel
Det Grekiska ansigtets räta drag, dess
alfvar-samma tyde, dess fullmogna färg och svarta ögon
skulle knapt behaga en Nordisk inbyggare; det
utvisade en viss magt och satte den Nordiska i
tvif-vclsmäl on) sin egen, i stället för atansigten, som
likna omogna och nyss utspruckna blomster
förtjusa i högre matt, upväcka et häftigare begär och
äga et mer behag. Det Grekiska ansigtet hade ej
gäfvan at verka känsla pä et häftigt, men pä et
kraftigt sätt, och ibland de Nordiske inbyggare,
som ha en viss hetsighet, medförde detta ansigte
en vördnad och ingen nytta: det blef obehagligt
pä et visst sätt.
Är mennitkan ieke tkapt at altid föredraga de stora
sanningar i naturen, utan blott böjat til de af steg,
tom åro henne mett och håfligatt tjenlige?
Mcnniskan bär altid vördnad för det
fullkomliga; men är altid mäst intagen af hvad hennes
natur säger för henne vara lättast. Mennislan bar
inga andra rättesnören, än sina behof. Och som
det vore henne af et stort behof at vara
fullkomlig, är ingen, som icke syftar dit; men meuniskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
