Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I tysthet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”Jag håller så mycket af dig, Roland, för det du
hjelper mor alt putsa upp stugan.”
”Jag tänker, att han putsar upp den för sin
egen räkning,” yttrade Kirsten.
”Det tänker jag också,” sade Roland småleende.
”Skola inte Ulla och jag hafva vackert omkring
oss på vår bröllopsdag? Och se nu blott hit ned
i byttan! Den är nästan till hälften full med
kalk ännu, så att det nog förslår till hela
framsidan af huset. Det blifver ju riktigt storståtligt.
Trädgårdsmästeren borta på Thimgaard har lofvat
mig en hel korg med blommor, och då skall du
binda en krans af den, Ulla lilla, och den hänga
vi upp midt på väggen kring Kirstens spegel.
Det skall nog blifva ett präktigt bröllop.”
”Bröllopet kan nog blifva bra,” sade den gamla,
”men det är icke på den saken som lyckan beror.”
”Hvad menar ni, Kirsten?”
”Mor menar, att du alltid skall vara god och
vänlig mot mig, Roland,” sade flickan; ”men det
kommer du ju att blifva, inte sannt?”
”Ack ja, Ulla,” svarade den unge maunen och
slog armen kring hennes hals; ”var inte rädd
derför. Du skall nog få det bra, när vi äro gifta.
Kirsten sade för någon tid sedan, att du skall
gå på dagsverke till sommaren. Men det
kommer aldrig att ske, ty jag vill arbeta för dig både
natt och dag. Vi äro fattigt folk, utan tvifvel,
men vi få ju vår egen stuga, och om jag sedan
gör en och annan utflykt, med glaslådan på
ryggen, så kan jag nog skaffa allt som behöfs för
oss, och mer till. Förra sommaren hade jag öfver
trettio blanka riksdaler i ren förtjenst.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
