- Project Runeberg -  I Tysthet. Ur Herregårdshistorier /
12

(1874) [MARC] Author: Carl Brosbøll
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I tysthet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

|
k
;

-— 12 —

drömmars uppfyllande, ty hon delade grefvinnans
illusioner, alt lifvet på slottet skulle blifva en oaf-
bruten kedja af lycka; men framför allt derför, att
hon icke bade det ringaste begrepp om vidden af
de uppoffringar, som från denna dag fordrades nf
benve. Roland var måhända den endnu al de tre,
som anade, eller åtaninstone fruktade för hvad i
detta fall skölle ske.

Hvarje spår al den kraft och bestämdhet, som
eljest alltid utmärkte Kirsten Ryle, var försvonnet
då hon sista gången tog afsked af Ulla; hon brast
i högljudd gråt och dolde ansigtet vid den unga
filekansa bröst.

”Men hvad fattas dig då, mor?” frågade Ulla,
som ej kunde förstå orsaken till denna häftiga
smärta, ”Vi skiljas ju inte från bvarandra; utan
sea ja Åter hvarje dag, inte sannt, nådig fru”

”Så ofta du sjell önskar det, mitt barn,” avä-
rade grefvinnan.

”Eolsnd får ju också lof stt komma hit” fort-
for Mickan och gick bort till den unge mannen,
hvilken, förlägen och som det tycktas alldelés bort-
glömd, hade stannat innanför dörren, Han är min
fästman och jag har lofvat att blifva bonom: en
trogen och fillgifven hustru både inför Gud och
menniskor.” : r

”Dina vänner skola också vars mina,” svarade
gtefvinnan, som dock ej kunde afbålla sig från avt
på Roland kasta en lång, mörk blick,

Tattsr-qvinnan tycktes hafva uppfattat betydel-
sen al denna blick, ty bon utbrast: i

”Farväl då! Håll ou ert ord, som jag bållit
mitt, och kom väl ihåg, nådig fru, att ni akall

|

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:43:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ecitysthet/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free