Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den bleka - III. Förpostfäktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
Det der är troligt nog. Och Madsan
bor der borta, säger du?,,
»Ja, och hans son, som herrn känner.,
Hvad för något, som jag känner?,, upp-
repade Friis förvånad.
»Han följde ju med er hit, för en stund
sedan.,,
Nå så var det hans son, fiskaren? —
Jag skulle vilja göra den der Madsans be-
kantskap.,
TE
Förpostfäktning.
Följande förmiddag lemnade Daniel Friis
krogen och tog af åt det ställe, som värden
betecknat som klockarens boning. Det var
ett litet oansenligt hus, på trenne sidor om-
gifvet af en kåltäppa, och uppfördt af ler
och flätadt ris, som de fleste bondhusen den
tiden.
Då Friis kom till stugan, ringde klockan
tolf. Madsan satt vid middagsbordet, midt
emot sin son, eller rättare sagdt, han stod,
ty han höll på att läsa bordsbönen, medan
ett gammalt tjensthjon öste upp maten för
dem ur en gryta, som hängde öfver elden i
spiseln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
