Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Nära vid är ofta långt ifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
ert besök deruppe skulle gå, då den kloke
Axel Gyldenstjerne var närvarande. Medan
jag stod der kom skytten gåendes öfver går-
den, och en af jagthundarne sprang skällande
emot mig. Jag kände väl igen honom; det
var öfverste Lykkes bäste hund, och jag har
fordom sett honom-> vada genom kärren på
Jagt, efter den. Hunden kände också mig,
ty skytten lånade mig honom emellanåt,
när vi gingo efter utter. Han skulle bättre
än vi finna öfverstens spår, i fall han hål-
ler sig gömd der nere,,
Ja, död och helvete!, svarade Friis if-
riot, det var em sak. Kunde yi bara ig
tag i hunden.,,
»Det tänkte jag också,, svarade Madsan.
Du tänkte och du tänkte,, skrek Da-
niel, upphetsad af den lugna kölden i kloc-
karens ord, ,och under tiden låter du det
bästa tillfälle gå dig ur händerna. Du borde
ha tagit hunden med dig.,,
»Det gjorde jag också,, sade Madsan.
Hvad för något?,,
Fan ligger här nere under hästtäcket i
halmen vid mina fötter.,,
Friis utstötte ett jublande skrik i det
han reste sig från sätet och slog. sina armar
omkring klockarens hals.
Jag har då gjort dig orätt, min herr-
lige kamrat! — låt mig klappa det sköna
djuret! — Vi ha honom! vi ha honom! —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
