Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Hufvudslaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
., Verkligen!, utbrast han med strålan-
de ögon.
» Tviflar du?,,
Ack ja, jag tviflar, och om jag af det
skälet bad om ett bevis på edra ord, om
aAa FO
; ” Ett bevis!,, afbröt Sofi honom hastigt
och skälfvande, och blekheten i hennes an-
sigte utbyttes mot en djup rodnad. ’,Jag
skall gifva dig ett bevis, dig, den endaste
af alla.,,
Med dessa ord räckte-hon Jakob ett hop-
viket bref och tillade:
» Vill du besörja detta bref till den, för
hvilken det är bestämdt?,,
Jakob läste utanskriften:
» Till generallöjtnant Johan Rantzau. Her-
re till Rosenvold.,,
.Bantzau!, upprepade han frågande.
.Jal, svarade hon, utan att slå upp
ögonen emot honom, och med en stämma,
som kostade henne synbar ansträngning.
Jag törs icke betro det till någon annan:
i två år, Jakob, har jag varit förlofvad med
Johan Rantzau, och du är den ende af alla,
som delar denna hemlighet med 088.)
Då hon sagt dessa ord lemnade hon
hvalfvet och drog till dörren efter sig, sedan
hon kommit in i öfverste Lykkes rum.
Det skulle vara omöjligt att söka skil-
dra den verkan dessa ord hade på Jakob.
Klockaren. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
