Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Otto Lindblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en sång, till vilken man med glädje lyssnade, när den
hunnit inövas.
Till sången stod hans håg mer och mer, och
fiolspelet upptog också en stor del av hans tid. Men med
studierna gick det sämre. ”Han filar för mycket pä
fiolen”, sade en av professorerna. När han var
färdig med sin kandidatexamen 1836, fick han tämligen
klena betyg. Från universitetslärarna, vilka ej hade
sinne för det sköna i tonkonsten, rönte Lindblad föga
uppmuntran för sin sång. Han hade emellertid
hunnit så långt, att han skulle blivit magister år 1838,
men strax innan han var färdig, insjuknade han i
kopporna. Ett halft års tid hölls han fjättrad vid
sj ukbädden i denna förfärliga sj ukdom, och under en
lång tid var han till och med blind. Hans enda
förströelse och tröst blev nu den kära fiolen. Allt
tydligare stod det klart för honom, att han var ämnad
för musiken och ingenting annat. Sedan han
tillfrisknat från den svåra sjukdomen, stiftade han
Lunds Studentsångförening, en större
sammanslutning än Lilla Sångsällskapet.
Under de närmast följande åren ägde de nordiska
studentmötena rum. Studenter från Uppsala, Lund,
Kristiania och Köpenhamn stämde möte och
förbröd-rade sig med varandra. Tal höllos för Nordens
enhet, och sånger sj ungos i det oändliga, och nu
visade det sig, att Lindblads sångare sjöngo så vackert,
att de utmärkte sig framför alla de andra. Själv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
