Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På andra sidan trädgården var landsvägen och
nedanför den älven, som naturligtvis ägde en
alldeles särskild tjusning och som lockade ungdomarna
med rodd och bad på sommaren och skridskoåkning
på vintern. Ännu lite längre bort hade de stranden av
Vänern, där de kunde stå i timtal och tävla i att
”kasta smörgås”.
Ett annat starkt framträdande minne från
barndomen var för Wennerberg musiken i hemmet. Båda
föräldrarna voro begåvade med vackra röster och
sjöngo ofta, och snart lärde sig barnen också att
sjunga. De fingo så småningom undervisning i sång
och musik av en gammal organist, och de lärde sig
till och med att sjunga i stämmor.
När Gunnar vid 12 års ålder sändes till Skara skola,
var det också trädgården och musiken i hemmet, som
han saknade mest av allt.
Skolhuset i Skara på denna tid gjorde ett allt annat
än inbjudande intryck. Det var ett stort och
otrevligt stenhus i två våningar och utan eldstäder. Hela
nedre våningen bestod av ett enda stort rum med
bänkar utan ryggstöd och utgjorde klassrum för de
fyra första klasserna. Både pojkar och lärare höllo
mången gång under vintern på att förfrysa, och för
att kunna hålla sig något så när varma fingo
pojkarna sitta med ytterockar och vantar på under
lektionerna.
Det var sed, att gossarna i småklasserna skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
