Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stiga upp klockan fem om morgnarna och väcka sina
äldre kamrater samt göra upp eld i deras
kakelugnar. På mångahanda andra sätt voro smågossarna
förtryckta av de större skolgossarna. Trots dessa
vedervärdigheter fann Gunnar sig dock snart till rätta
på sin nya vistelseort och hade det gott och bra på
allt sätt hos en fru Tengberg, hos vilken han var
inackorderad. Hon hade en egen son, som hette
Adrian och som var Gunnars skolkamrat.
Ofta kom Gunnars mor på besök, och det blev
naturligtvis stora högtidsstunder för hennes Gunnar.
Om ett av dessa besök berättas följande rörande
historia, som är rätt betecknande för den unge gossen
och hans sega ihärdighet.
”En gång hade prostinnan kommit åkande från
Lidköping; det hade säkert vankats en hel del goda
saker ur hennes medförda påsar, både till fru
Theng-berg och till gossarna, och hela dagen hade varit som
en glad högtid. Fram på eftermiddagen spändes åter
hästarna för den höga vagnen, och det var slut med
det kära besöket; efter mycket avskedstagande och
viftande rullade vagnen iväg. Men just då kom
Gunnar ihåg, att han hade glömt att säga en mycket
viktig sak, som det var alldeles nödvändigt att modern
skulle höra, och som en pil rusade han efter vagnen.
Han trodde han snart skulle hinna fatt den, om han
bara sprang på. Avståndet minskades, och snart
började han ropa, ty bara de märkte honom, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
