Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RR RE
RR
miät-urfeee - sr Dn
blekt och magert, de stora och kloka ögonen röjde
ett verksamt inre, deras allvarliga uttryck harmonierade
med en mun, som tycktes hafva glömt att le. Den
drägt han bar var tarflig, han hade visst sjelf en känsla
deraf, ty han knäppte rocken upp i halsen, medan
han lät sig betraktas af den fina och täcka varelse,
som i fulla dagsljuset stod framför honom på två stegs
afstånd i hela sin förnäma och eleganta skönhet.
Den första blick Paola kastade på Zevaco fram-
kallade ett intryck hos henne, som hon icke var i stånd
att riktigt göra sig till herre öfver. Hon igenkände
i honom den främling, hvars vagn hon så hänsynslöst
hade bemäktigat sig nere på hamnplatsen i Ajaccio.
Hon skiftade färg, ville helst hafva gått igen och tog
något dröjande och ängsligt plats på den stol, som
han drog fram åt henne. Huru vida äfven han hade
bevarat något minne af detta första möte, kunde hon
icke upptäcka; hans drag bibehöllo sitt lugn, medan
han tog plats i sin halmstol och utbrast:
" »Noél Bertin har sagt mig edert namn, och att ni
önskade tala med mig.«
»Ja, derför kom jag«, svarade hon med en röst,
hvars skälfning icke gjorde den mindre tilltalande, »men
jag fruktar nästan redan, att jag måste betrakta min
sak som förlorad. — Jag hade en bön till er och vå-
gar nu icke komma fram med den.«
»Hvarför?« sporde han och lekte med papperssaxen.
’»Det är ju inte min vagn, som i dag kan stå till er tjenst?«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
