Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fat rå — ds
bära vi upp från dalen på vår rygg; vi saknade vat-
ten, En liten mager källa rann ned från berget; den
räckte om vintern till för två, tre af de närmast bo-
ende; men så kom sommaren, den gjorde allt torrt
och gult, förbrändt och visset. I tre månader icke
en droppe regn, icke en böna, icke en planta, en-
dast kastanjer att lefva af. Källan försvann, folk flyttade
bort eller kastade sig öfver det gröna dikesvattnet,
som de måste nöja sig med. Vi behöfva icke någon
klocka’, sade invånarne i Letia, ”klockan tio ringer
dödsklockan hvarje dag i Soccia.”
»En pingstmorgon, strax innan messan, stod en
man utanför kyrkan och sammankallade folket. ”Vi
ha illa stäldt för oss’, sade han, ”och det ser icke ut
att blifva bättre. Vår källa har torkat bort, och det
är en lång och mödosam väg öfver berget till närma-
ste vattenställe. Uppe i Ninodalen hafva de tillräck-
ligt med vatten, men vi äro fattiga menniskor; vår
kommun kan icke kosta på en ledning åt oss. Viljen
I hjelpa mig, så göra vi den sjelfva. Hvarje man tar
sin spade och sin del af arbetet och håller i, tills vi
hafva vattnet här nere. Jag har stakat ut den kor-
taste vägen att komma fram. Sägen I ja, så börjar
jag som förste man i morgon, men jag behöfver ert
samtycke och er hjelp, emedan jag icke mäktar att
utföra det svåra arbetet ensam. — Byfolket gaf sitt
samtycke, och mannen, som talat så, tog i hop med
arbetet, och klippan sprängdes och jorden urhålkades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
