Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af en qvinna och en äldre man.
i handen, följd
Gensdarmerna tycktes hafva försvunnit, men Cassini
kände dem bättre, han gick och skelade omkring sig,
höll upp. lyktan, då han kom förbi de kringspridda
klippstyckena, och lät dess klara ljus falla öfver sina
främmande. Derpå vände han till baka och visade
sig ännu ett par gånger på samma sätt. Han tycktes
fullkomligt ha uppfattat brigadierens befallning.
Natten var mörk och mulen, då och då kastade
månen étt svagt sken ned öfver huset, såsom en kokett
dam bakom en gardin; ej flera kommo ut, men bakom
några af de små klippstycken och stenar, som om-
gåfvo huset, kunde åskådarne från Costas fönster skymta
några män, som sorgfälligt höllo sig gömda för gran-
narne, och hvilkas karabiner pekade upp mot fönstren
och altandörfren hos Cassini. En hund skälde, en åsna
gaf sig till att skria nere i dalen, derpå blef åter allt
lugnt, och nattens frid tycktes hvila öfver trakten.
Denna stillhet afbröts plötsligen af två skott, som föllo
inne från klippsidan, mot hvilken Cassinis hus stödde
sig, två andra följde efter, åter andra och ett jublande
skrik der uppe bakom de mörka fönstren svarade på
ett stönande, hvilket tillkännagaf att en af gensdar-
merna blifvit träffad nere bak stenarne.
Brigadieren begagnade ett ögonblicks tystnad till
att höja sin röst och ropa: »Gifven eri godo, i annat
fall blifven I skjutna hvar enda en.«
Ingen svarade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
