Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
skaffa två stolar och öfvertäckte deras smutsiga halm-
säten med friska kastanjeblad. Dernäst ett bord, som
medelst ett hvitt skynke förvandlades till ett altare,
med prestens gipskrucifix stödt mot väggen och ett
invigdt ljus i halsen af en vinbutelj.
Omkring kojan hade efter hand samlats en krets
af åskådare, af hvilka de djerfvaste till och med gjorde
ett försök att lyfta förhänget och titta in i rummet,
något som Marco på det bestämdaste förbjöd dem.
En kom med en kruka kallt vatten nere från den in-
vigda källan, en kolsvart hand stack två tallrikar in
under förhänget, en tredje gaf ett invigt vaxljus och
en blombukett. Det var omöjligt att missförstå den
goda viljan och tjenstaktigheten hos alla dessa menni-
skor.
Paola röjde emellertid sin stora brist på delikatess
genom att afslå att äta värdinnans grönsakssoppa och
det stycke stekta lamkött, hvars brända och svedda
doft trängde genom hela kojan. Hon lät sig nöja
med té i en röd spilkum och några engelska biscuiter,
som fröken Fleuron bjöd henne. <Derefter stack
hon ut sitt lilla bleka ansigte från dörrförhänget, nic-
kade till Zevaco och gick till hvila. Marco svepte
in sig i sitt våta täcke och lade sig utanför ingången.
Zevaco hade fått plats inne i familjens bostad,
ett rum utan möbler, utan tak och utan annat ljus än
det, som föll ned från en liten oljelampa, hvilken hängde
på en af bjelkarne. Ingången var ett hål mellan ste-
C. Etlar, Vendetta. =>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
