Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
u är jag åter kry som sjelfva Wilhelm Tell,
sade Paola, då hon en förmiddag trädde in
till Santandra. och Zevaco, klädd i en hvit morgon-
drägt af kasjmir, besatt med breda, florentinska spet-
sar. »Jag har sofvit oafbrutet i fjorton timmar och
glömt min stackars sjuke bror, som jag lofvade att
vaka hos. Men nu har jag också alldeles öfvervunnit
alla den afskyvärda resans besvärligheter. I dag glä-
der jag mig åt, att ni skall föra mig omkring i er
vingård, herr Santandra, 1 fruktträdgården, till bina.
och getterna, att jag kan få tillfälle att beundra alla
era härligheter. Herr Zevaco går väl med oss, eller
hur? — Är det er eller er syster jag skall tacka för
de vackra blommor, som stodo på mitt rum i morset«
Zevaco såg upp från sin tidning och nickade utan
att säga något.
»Han går nog inte med«, yttrade Santandra och
tog sig en väldig pris ur sin snusdosa. »Får han bara
en tidning eller en gammal bok i handen, så bryr
han sig inte om annat.«
-»Jo, jag går gerna med« sade Zevaco. ;
Santandra betraktade honom förvånad. Hans son
hade blifvit en ny och främmande person, hvars be-
kantskap han först på sista veckan hade gjort. Den -
NT y - Ny : k 4 For
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
