Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LR Re
TERRI
och öfver dessa på en gulbrun och kal bergstopp låg
ett litet hus, som på afstånd liknade en ruin, en hopad
stenmassa utan fönster, utan synlig dörr, utan skor-
sten, men ändå ett hus, der Santandras son, den fred-
löse Niolino, hade tillbringat tjugo långa år.
»Sex, sade Santandra, i det han med ett belåtet
leende knäppte med fingrarne på sin snusdosa och
tog sig en pris, »den der klyftan har gensdarmen
länge spekulerat att komma öfver för att aflägga ett
litet besök i huset der uppe, men berget är dem för
brant och stupar nästan lodrätt ned på de tre sidorna,
den fjerde vakta afgrunden och floden och de öfver-
hängande klipporna, dessutom några rara små vättar,
som jag uppfostrat till att lyssna och vaka. Fröken
skall inom kort få höra deras musik.<
Han steg upp på ett klippblock, utstötte ett hest
ljud ’i sin knutna hand; hvarefter ett skarpt och vre-
sigt skall lät höra sig uppe från berget. Några hun-
dar spejade fram på de närmaste höjderna och för-
svunno under ett långdraget tjut.
Nu sätta de å stad hemåtc«, sade Santandra, »så
vet han i kojan, att det finnes folk här uppe på denna
sidan. Det skaffar honom för resten inga grå hår i
pannan, efter som han måste skapa om sig till en fogel
för att kunna komma öfver klyftan. Det enda medlet
skulle då vara det jag nu vill visa er. Först släppa vi
Sang lös, han skall se efter, om det fins någon här om-
kring som lurar på 0ss.«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
