Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet. Nya försök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vänster, om strömmen ledes åt motsatt håll. Han
fann också, att om strömmen leddes blott genom
en enda tråd, så blev dess verkan på nålen helt
ringa, men om nålen omgavs med ett helt knippe
isolerade trådar, som gingo i samma riktning, då
blev strömmens verkan mycket kraftigare. Detta
visar, att det finns ett märkligt samband mellan
magnetism och elektricitet.
Kort efter denna uppfinning gjordes en annan
— nästan lika märklig — av vetenskapsmannen
Ampère. Han fann, att om en elektrisk ström
ledes genom ett knippe järntråd, som svepes om
ett stycke järn, så blir järnet magnetiskt; men
så snart som den elektriska strömmen upphör,
mister järnet sin magnetiska kraft.
På dessa två uppfinningar vilar den elektriska
telegrafen. Edison kände till båda uppfinningarna
och drog nytta av dem, då han ställde i ordning
sin telegraf. Hans apparater för avsändning och
mottagning voro mycket primitiva (enkla), men
de skulle ha uppfyllt sitt ändamål, om allting
annat varit som det skulle. Vid vardera ändan av
kabeln fästes en järnmagnet; omkring den virades
en trådspiral, vars ena ända leddes ned i jorden,
under det att den andra sattes i samband med
kabeln. Mitt över denna elektromagnet — som
den kallas — var ett järnhandtag fästat med en
stark fjäder. När en elektrisk ström leddes
genom kabeln, blev magneten verksam och drog
handtaget till sig; när strömmen avbröts, drog
den starka fjädern handtaget uppåt igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
