Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Hjort har sänt brevet hit, men det är skrivet av
överdjävulen”, sade han till Jonsson. ”Vet Jonsson vad han
skriver?” Han böjde sig ner och rafsade åt sig brevet.
”Jag förväntar”, läste han ur det, ”att vägen snart är
framme vid Torneträsk. Förväntar!” Han skrattade till
bittert och slätade ut brevet bättre och fortsatte att läsa högt.
”Det har dröjt länge nog, och efter mina beräkningar
borde vägen redan ha varit klar i höstas. Skärningarna är
obetydliga och —
Landström for upp som besatt av en ond ande.
”Obetydliga!” skrek han. ”Och det tror den där idioten
att han begriper, där han ligger i sin varma säng nere i
Gällivare och kokar ihop sattyg åt oss!”
Han satte sig och läste vidare.
”Och utgifterna synas mig överskrida de beräknade.
Ingen-jörn vet hur stora våra anslag är. De får på inga villkor
överskridas.”
Landström slog till ett gapskratt. ”Idiot!” sade han.
Jonsson nickade instämmande och såg snålt på konjaksbuteljen.
Ingenj öm märkte det inte. Han bläddrade i sina papper.
”Är Hanssons lag fullständigt igen?” frågade han.
”Det tror jag”, mumlade Jonsson.
”Påminn dem då att handskas försiktigt med dynamiten i
den här kylan. Vi har inte råd att förlora mer folk. Och så
måste vi smälla upp en murad stendosering vid jokken snarast
möjligt. Och nedre linbanans handspel är sönder. Det gick
åt pepparn med sista snöstormen, så det får ses till.”
Jonssons ansikte blev allt dystrare. Likadant lät det
varenda dag. En störtsjö av olika arbeten som skulle göras! Han
kunde pressa folk, den där Landström! Jonsson blev bitter
och besk. Han hade gärna velat bita av ingenj örn med ett
vasst svar, men han tordes inte. I dag var han tydligen inte
god att tas med. Ögonbrynen var hårt sammandragna, så hårt
att det bildades ett djupt dike mellan dem, och fingrarna
plockade nervöst i papperen. Det blev tydligen ingen konjak
i dag.
”Har Jonsson förstått?” skar ingenjöm av.
Jonsson försvann ut genom dörren tillsammans med Sarri
kvickare än han kommit in.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
