- Project Runeberg -  Malm / 1. Männen som gjorde det /
70

(1914-1919) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”Och jag minns särskilt”, fortsatte Gerell, ”när hon lurade
Dygdiga Hansson med sig, han som är bas för Tjugosjuan ni
vet och inbillar sig vara den ende lycklige ägaren av Maja.
Svarta Björn låg avsvimmad vid en jordskärning, när Dygdiga
Hansson kom förbi. Han såg bara att det var en kvinna som
låg där i mörkret vid banvallen. Han kvickt ner förstås och
lyfte upp henne, för han är en hygglig karl i grund och
botten. Hon låtsades att hon inte kunde stå för sig själv. Då
måste han bära henne. Och att bära Svarta Björn i mörkret
kan vara farligt. Hon är mjuk och rund. Det gick inte heller
så länge, för då började Svarta Björn att fnissa. Den natten
kom inte Dygdiga Hansson hem till Maja i Tjugosjuan och
inte Svarta Björn till Tjugotrean. Det var den tokigaste natt
jag haft, sade Svarta Björn, när hon berättade det för mig.
Vi sov i en stenskreva hela natten; Dygdiga Hansson och jag.

— Ja, akta er för avsvimmade kvinnor här uppe. De är så
fulla av drift”, slöt Gerell rätt tvetydigt och skrattade mest
själv.

Då knackade det på dörren och Hjort steg in.

”Godafton! Förlåt att jag stör”, sade han. ”Jag ville bara
säga till dig, Gerell, att jag ger mig av neråt banan i
morgon bitti. Nuoljatunneln får du klara med handkraft så gott
ni kan hädanefter, för kraftstationen är täppt. Älven är
bot-tenfrusen för första gången på hundra år. Det finns inte en
droppe vatten att få. Det som finns går genom släpporna i
berget. Till sommaren får vi naturligtvis vatten igen, men
vi har inte tid att vänta. Alltså — jag litar på dig. Godnatt!
Jag är tillbaka om en månad.”

Han tryckte deras händer och gick.

Det blev en stunds tystnad efter honom.

”Tja!” började Landström. ”Jag sade från början att älven
skulle frysa. Ett sånt förbannat land som det här, med snö och
is och norrsken och mörker varvtals hela året om, med en usel
nypa grönt vid midsommar och tusen ton myggdjävlar på
köpet.”

”Det blir en dyr historia”, framkastade en av ingenjörerna.

”Det kan ingen hjälpa”, sade Landström. ”Här gäller det
att komma fram. Sen får riksdagsgubbarna korsa sig bäst de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:48:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/edmalm/1/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free