Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vill och slå i pulpetlocken också under gråt och
tandagnisslan.”
”Vad säger överingenjörn om saken?” frågade Algren och
gav.
”Överdjävuln, menar herrn? Ja, den skulle jag vilja se. Han
dör väl av slag eller gallförgiftning när han får reda på det.
Och det unnade jag honom”, svarade Landström.
”Är det han som kommit upp med planen?” frågade
Gerell.
”Naturligtvis. Alla dumheter som görs här uppe är hans
fast Hjort och jag officiellt får bära hundhuvudet. Så var det
med skärningen bortom Kaisepakte, så var det med
Nuoljasträckningen. Engelsmännen var mera förståndiga. De stakade
banan nästan nere vid träsket, men den där envisa gubbsaten
skulle gudbevars klättra högre upp med banan här på Nuolja
för att få snöskreden färskare. Jo, den gossen har kostat
staten pengar! Och ändå lever han som en vettvilling över vad
jag ger ut. Men vad han själv kostar staten, det aktar han sig
nog att tala om. Och så till på köpet det vidriga sätt han har
att alltid komma som en tjuv om natten och falla över en
utan förberedelse för att försöka få fatt i något, som inte
passar i hans kalkyler! Han kom till mig en vinterkväll förra
året och slog ner som en bomb mitt i min konjaksgrogg och
började fräsa och spotta som vanligt. Men jag lyfte ut honom
i snödrivan, och där fick han sitta några timmar och svalka
sig. Sen var han spak några månader. Skål!” Landström tog
en stadig klunk ur glaset.
”Med mig bråkar han alltid om osedligheten”, tog Gerell
vid. ”Vad ska jag göra åt det? Inte överensstämmer det med
de allra bästa etiska förhållanden att låta fjorton till tjugo
stora, starka karlar sova i samma barack som en ensam
kvinna. Men inte är det mitt fel! Han kunde kosta på ordentliga
bostäder åt folket så slapp han åma sig över osedligheten.
Dessutom ska väl karlarna ha någon som lagar mat och
kläder åt dem. De kan inte leva på renlav. Och det sade jag åt
honom.”
”Vad svarade han då?” frågade Landström, medan han
plockade ihop gask på fyra.
”Han väste något om att han lagat både mat och kläder åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
