- Project Runeberg -  Malm / 1. Männen som gjorde det /
78

(1914-1919) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Med huvudena knyckande för vart steg stretade sig de fem
hästarna ihärdigt och säkert framåt.

Uppe på himlen rullade norrskenet ljudlöst sina skimrande
ljusvågor. Ibland steg en gulgrön flamma upp, stor och
mäktig, bakom de mörka snöfjällen i norr, ringlade uppåt som en
eldorm och delade sig i blekgröna floder, som famnade zenit
i salig längtan, ibland hängde sig en lysande spiral ner från
polstjärnan, djupblå i det inre och med en rosenröd bård
längs hela spiralslingan, och så vecklade spiralen upp sig
och böljade ut i regnbågsskimrande vågor, som vaggade ut i
den nattblå rymden och blev borta bland stjärnorna.

Skjutsbönderna såg ingenting, och hade de sett det hade
de inte brytt sig om det. De var vana vid det där narrspelet.
Allt vad de visste om det var att det nästan alltid bebådade
sträng kyla. Och nu var kylan tillräcklig.

När första foran körde fast och hästen inte lät rubba sig av
piskslagen måste de ut och hjälpa till, och då kunde de nätt
och jämnt stå på benen, så stelnade var de trots de stora
skinnstövlarna.

Med förenade krafter lyckades de äntligen baxa loss foran.
Hästarna stretade igen några hundratal meter framåt i den
djupnande snön, men så stannade de.

De halvfulla bönderna dividerade en stund om vad som
fanns att göra.

En ville lämna fororna åt sitt öde och vända tillbaka till
Tornehamn med hästarna, en föreslog att man skulle sova på
fororna och vänta tills det blev dager, då plogen kanske
kom, två ville köra vidare om så hästarna skulle stupa, men
den femte satte sig utan ett ord på foran och började supa.
De andra fyra grälade och trätte och stampade för att hålla
sig varma, och hästarna vände sig stundom om och såg på
dem med stora, trötta ögon, medan dimhöljena började lösa
sig från hästarna och stiga upp i luften.

Hästarna skakade rysande sina seldon.

En av bönderna, som så småningom började nyktra till av
stampandet och grälet, fick syn på en jordkoja ett stycke från
vägen. Där kunde man kanske få sova. Han arbetade sig dit
upp genom snön och klev in i kojan. Han lyste med en
tändsticka. Kojan var tom. Inte en människa fanns där. Men mitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:48:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/edmalm/1/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free