- Project Runeberg -  Malm / 1. Männen som gjorde det /
122

(1914-1919) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Langarnisse kröp försiktigt ut ur hålet. Upp på banvallen
tordes han inte utan kröp ett långt stycke framåt i skuggan
av den, tills han tyckte tiden vara lämplig att ge sig över.
Som en krypskytt ormade han sig på mage över vallen och
hasade ner på andra sidan. Först där reste han sig.

Ett stod klart för honom: han hade gjort sig omöjlig där
uppe. Det var bäst att ge sig av, ju förr dess hellre, längre
neråt banan, där hans talanger ännu var okända.
Tjugosjuan skulle naturligtvis hålla på att härja hela natten, så han
kunde mycket väl våga sig ner till sin kåk och hämta den
lilla bleckburken, som låg på bottnen av gropen med
spritlagret och som innehöll vinsten av många kortspelsorgier.

Langarnisse löpte med bevingade steg neråt Träsket. Han
såg Tjugosjuans baracker. Där lyste det ännu. Han skrattade,
där han sprang. Roa er ni, gossar, tänkte han.

Bara jag kommer upp på nästa kulle ser jag kåken, och sen
är det gjort på några minuter att få fram burken och ge mig
av. Jag kan gå hela natten i ett sträck. Natten är finfin. Det
ska bli skönt att få sträcka på benen. Och så fint månsken
sen!

Langarnisse stannade. Vad var det som luktade?

Han vädrade med spända näsborrar. En besynnerlig lukt!
Han steg långsamt uppför höjden.

Vad var det för tjut han hörde? Illvrål!

Han lade sig ner. Nej, nu var det tyst igen. Strax ovanför
höjden stod månen, och som Langamisse låg och tittade ditåt
kunde han inte undgå att se den. Han tyckte att den liksom
grinade åt honom. Men det var naturligtvis bara inbillning.
Vad var det för ett besynnerligt ljus som flämtade bakom
höjden? Nästan som norrsken. Inte kunde det vara norrsken
redan, i slutet på augusti. Vad kunde det vara? Det var också
en nedrig lukt! Var det några lappar som rastade och kokade
kaffe? Eller — ?

Langamisse fick magknip av den plötsliga förskräckelsen,
som slog ner i honom. Han måste ha visshet till vilket pris
som helst.

Ytterst försiktigt kravlade han sig mot höjden. Ljuset där
bakom växte, blev gult, rött, och så såg han flammorna och
röken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:48:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/edmalm/1/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free