Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lägligt tillfälle att röra vid ömma punkter när sinnena fick
en eller annan påtaglig stöt, som visade samhällets brister.
Med fackföreningarna stod man på spänd fot och passade
alltid på att ge dem ett knivhugg i ryggen om man kom åt.
I synnerhet Lang var en mästare i att träffa de ömtåligaste
ställena. Som beundrare av tigersprångets taktik i stället för
det lugna framåtskridandets kunde han inte förstå Berget.
Därför hatade han det varmt och innerligt och lyckades
också samla en liten skara ungdomar med rörligare och
explosivare känslor än flertalet andra. Själv bodde han med
hustru och barn i ett kök i ett ohyggligt sockerlådshus utåt
Sibirien, som byns yttersta partier åt öster kallades. Därinne
höll sig temperaturen för det mesta lika som utomhus.
Spisvärmen smet genast ut genom väggarnas gamla spikhål och
trasiga fogar, och ungarna brukade slå iskana på golvet när
mor någon gång skurade. Langs ekonomi befann sig i ett
kroniskt förtvivlat tillstånd, dels genom den ständigt växande
barnskaran, dels genom hustruns oförmåga att sköta hemmet.
Därför sökte han ofta sin tröst i bägaren, och han var en av
de flitigaste kunderna hos langarna så fort han fick
avlöningen. Dessemellan höll han sig emellertid bra uppe både
andligt och lekamligt, inte minst därför att han trodde sig
kallad att fylla hatets mission i Berget. Vid
kommunalstämmorna härjade han svårt och avrättade med några ord varje
förslag som luktade kompromiss. Därför älskade han inte
heller Sköld, som alltid försökte lappa ihop de stridiga
intressena bland kommunalpamparna genom att hålla fast vid sin
gamla filosofiska levnadsregel ute från banan: att man
kommit till världen för att hjälpa varann. De flesta av de gamla
banarbetama som nu gick i Berget bildade i övrigt ett starkt
socialistiskt block inom samhället. De hade kittats ihop under
värre förhållanden än i Berget, och som kulturens pionjärer
hade de ett slags frimureri mellan sig, som band dem vid
varandra utan några slags heliga löften eller spökceremonier.
De betraktade Lang med misstro. För dem var han en utböling
som inte varit med från början. Ingen visste varifrån han
kom; han hade dykt upp med en hel massa slödder vid banans
invigning, men trots detta hade han redan lyckats förvärva sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
