Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
också att man ingenting vinner utan vilja, att ingenting föds
av sig självt. Var Berget dömt att gå under skulle de
åtminstone först förbruka all sin energi och kraft på att hålla det
uppe. Gick det sedan galet hade de gjort mer än sin plikt. De
hade försökt att realisera drömmen om att göra Sverige rikt
och mäktigt och kanske — lyckligt.
En klocka ringde ihärdigt någonstans utanför.
Ågren, som stod vid fönstret och såg mot Berget, gjorde en
rörelse.
”Går du med hem och äter middag?” frågade han.
”Tack, jag kan inte”, svarade Kronvall. ”Jag ska till
doktorn och spela vira.”
”Låt mig få några detaljuppgifter om tapparna vid tillfälle
så får vi se till att ordna sakerna sedan. Vi har inte råd att
förlora folk nu. Och Lang hade en ovanligt ful uppsyn i
dag.” Ågren hade redan tagit på sig pälsen och stampat på
sig galoscherna.
Utanför kontoret skildes Kronvall och han.
Ågren tog vägen hemåt förbi stationen. Han behövde röra
på sig. Galoscherna skrek i snön, så kallt var det. När han
kom uppåt backen susade en lapp förbi på skidor och skar
tvärs över landsvägen i ett sprut av snö. Längre upp dinglade
ett par fula drumlar ut från ett kafé och törnade mot Ågren
så han höll på att gå över ända och räddade sig bara genom
att plumsa in i snön på sidan om vägen. Ågren tyckte sig
känna igen den ena av karlarna från deputationen ett par
timmar tidigare men var inte säker på saken.
När Kronvall kom till doktorn blev det genast luft i
luckan. Doktor Broberg själv var gammal ungkarl med gott
hjärta, dåliga finanser och flödande tunga. Sedan examen
hade han drivit omkring i alla län som en vrakspillra och
uppehållit ett förordnande här och ett förordnande där, tills
han strandat för några månader vid Berget. Kronvall, Vallin
och han hade genast ingått en allians för bibehållande av den
ädla virakonsten och brukade nöta bort vilotimmarna
tillsammans. Nu satt de kring virabordet och väntade på
handlanden Käll, en illistig krabat som ibland fick tjänstgöra som
fjärde man någon gång när ingen annan fanns till hands,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
