- Project Runeberg -  Malm / 2. Bergets sång /
44

(1914-1919) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lägga avgifterna och lät allt flyta. Hos Lang umgicks Bjarne
som barn i huset, och de fattiga och trasiga ungarna kappades
alltid om att vara den förste att genomsöka farbror Bjarnes
fickor, där det ibland fanns fördolda godsaker. Langs hustru,
Berta, dyrkade Bjarne, ty han stack ofta åt henne en slant i
smyg när hennes ögon var alltför förgråtna och ungarna för
utsvultna.

På kommunalstämmorna brukade han regelbundet åtfölja
Lang, och han lärde sig snart de nödvändiga termerna och den
sedvanliga schablonen för att racka ner på samhället. Som han
var läraktig överglänste han snart mästaren därför att han
läst mera och dessutom hade förmågan att bibehålla sitt lugn
vid kritiska tillfällen.

Med Ågren hade han redan haft ett par häftiga
sammanstötningar på stämmorna och gjort ner ett dräneringsförslag
som Ågren framlagt, med den förklaringen att när folket
däruppe inte hade pengar till mat var det löjligt att bevilja medel
till kloakrör. Med liknande lättvindiga bevisföringar hade han
erövrat de brandrödastes bifall, och Snöklockan kände sig
mäkta belåten över sin nye medlem och började dryfta
högfärdiga planer om att framträda som öppet sällskap och
organisera striden på allvar mot Berget och sossarna.

Men då kom Langs vanliga invändning. Man var både
friare och starkare när ingen visste vilka som tillhörde
Snöklockan. Då kunde man bättre slå till när det gällde. Och nu,
sade Lang, hade man snart något stort i görningen, något
som skulle visa vad Snöklockan kunde uträtta. Det fanns nog
personer som behövde märkas ordentligt, och de skulle alla
få sitt i sinom tid. Utan att direkt säga ut vilka dessa var
antydde Lang så pass mycket att Snöklockan förstod, att han
syftade på Ågren, Kronvall, Vallin och Sköld.

Den löneförhöjning, som Lang enligt egen åsikt trumfat
igenom, hade inte försonat honom. Han hatade fortfarande
lika intensivt Ågren och Kronvall som representanter för
Berget och kapitalet. Vallin kunde han inte med, därför att
han alltid pjollrade om samhällsförbättring, och Sköld
avskydde han instinktivt därför att Sköld var en helare och
fastare karaktär, men även därför att Sköld ständigt höll efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:48:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/edmalm/2/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free