Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hjärtan skulle de höra hans ord, och som en åska skulle
arbetarnas bifall dåna när han slutat. Och nu! Inte en hand lyftes,
inte en människa rörde sig. Tvärtom, där satt ett par långa
drasuter och småflinade, medan de bligade fräckt på honom.
Bjarne gissade sig till hur banvakten plågades. Medlidandet
steg inom Bjarne men föll snabbt tillbaka, när Lang begärde
ordet. Bjarne blev kall och lugn och lyssnade för första gången
med fullt klart huvud till Langs ord. Han undrade över att
han så länge låtit sig föras bakom ljuset av denne pratmakare,
frasmakare, som inte hade ett äkta känt ord att föra till torgs.
Allting lät tomt och ihåligt. Det var ett luftspänt trumskinn
som gav ljud ifrån sig, en harskramla, en skallra att lura
barnungar med. Och det var inte bara ordens tomhet som
kylde Bjarne. Han såg mycket skarpare än förr hur lite
åtbörderna passade samman med orden. De våldsamma gesterna
var idel armgymnastik, och skakandet på det rufsiga håret
verkade inte mer som uttryck för lejonets vildhet utan snarare
för nervös klåda. Alltsammans var humbug, taskspeleri,
falskdom. Och hur innerligt urgammalt var inte allt vad han
pratade. Inte en ton av äkthet, av verklig bröstklang. Nej,
banvakten nyss med sina fumliga, halvt förskrämda ord och sitt
försagda tummande av mössan, vad hade han inte sagt, vad
hade han inte uppenbarat av människolivets ohygglighet
däruppe. Mitt i Langs tal hörde Bjarne ekot av banvaktens ord
— man blir som en isklump i hjärtat och mörkret kryper in
i huvut på en, när en trampar i snön efter spåret eller sitter
ensam i stugan dag efter dag — natt efter natt —.
Bjames ögon sökte efter banvakten. Han såg honom tränga
sig ut genom massan, medan man jublade åt Langs
mustig-heter. Då log Bjarne bittert. Det äkta i livet hade dålig kurs.
Bjarne mindes hur han själv stått där i salen och dundrat över
orätt, och han blygdes och kände hetta i kinderna vid tanken
på att det kanske då funnits någon i salen som suttit och
jämfört honom med Lang och kommit till samma resultat
som han själv nu. Det grämde honom outsägligt. Denne endes
förmodade kritik upprörde honom mer än alla andras skulle
ha kunnat gjort, och han fördjupade sig i en lång kedja av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>