Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fötter. Över linbanor och tippvagnar, malmskopor och
generatorer, ställverk och krossmaskiner bredde sig en olympisk
ro, och många av gudarna som annars härskade med spett och
borr i detta Ossaberg låg uppe i Ölbacken och kolkade 51 i
sommarvärmen. Men nere på kontoret satt Ågren och
ingenjörerna och förbannade Tiden.
Det värsta och brådaste arbetet skulle annars ha ägt rum
nu, och skeppningen till utlandet var glänsande.
När de stridande parterna träffades privat och växlade
åsikter om situationen enades både ingenjörer, kontorister och
arbetare om att förhållandena var idiotiska, då båda parterna
helst ville hålla Berget igång. Då man var bunden av högre
makter måste man humbuga utåt och offentligt visa sig karsk.
Nödvändigheten för arbetarna att visa att man hatade Berget,
fast man i själ och hjärta var tämligen likgiltig för
grundfrågan om striden mellan kapital och arbete bara man slapp
frysa och hungra, gjorde att detta fingerade hat åt sig fast och
blev verkligt. Uppehållet i det sedvanliga arbetet gav rikligare
tid till funderingar än annars, funderingarna inriktades åt
livsbetingelserna och striden därom och började bubbla
oroligare i sinnena, agitatorer spädde på med lämpliga
jäsningsmedel, och snart gick vågorna höga kring Berget. Det
behövdes ingen stor urskillningsförmåga att redan höra ett visst
segerjubel kring Berget. Snöklockan började åter anta fastare
form. Lang värvade nya medlemmar i massor och pratade
från morgon till kväll så han blev hesare för var dag som
gick. Som kraftiga pulsslag kom underrättelserna söderifrån
genom tidningarna och angav febertakten, som man med
brinnande ögon avläste däruppe. Lang skrek och väsnades
om att nu skulle anarkismen segra och fredens rike komma
på jorden, men sossarna gick omkring hemlighetsfulla och
räknade och kalkylerade över vinster, förluster och
strejk-brytare.
Kronvall dundrade över den mänskliga dumheten, som
förenat sig med entusiasmen för att begå ekonomiskt
självmord, och han förklarade för vem som ville höra på, att så
länge världen inte byggde tillräckligt många dårhus för
ideali-tetsmänniskor fanns det ingen utsikt till att få en smula fason
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
