- Project Runeberg -  Malm / 2. Bergets sång /
133

(1914-1919) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De snörde av sig skidorna så varligt som möjligt. Tätt följd
av Sköld öppnade Nila dörren raskt och steg in.

Kring bordet satt tre karlar i skjortärmarna och spelade
kort med ett par ljusbitar i ölbuteljer till belysning. Lågorna
vek undan för luftdraget, och ett kol borta i spiseln glödde
till. Från en av karlarna halkade ett lömskt ögonkast mot de
inträdande, men annars märktes ingen oro. Den enda
förändringen var att samtalet, som de hört utanför, avstannade.

”Pouris!” hälsade Nila och sökte med blicken kvickt efter
bössorna. Ett mausergevär hängde strax innanför dörren på
sidan om Nila. Nila flyttade sig ett steg så han fick geväret
bakom ryggen. ”Pouris!” försökte han igen. Ingen svarade.
Karlarna fortsatte att spela som om ingenting hänt.

Sköld, som stod alldeles bakom Nila och var ett par
huvuden längre, hade god utsikt. Genast han kom in hade han
känt igen karlen till vänster. Det fanns inget tvivel om att
det var fulingen från Ölbacken. Näsan, pannan, munnen,
håret, alltsammans stämde. Och på kinden sken ännu de
blodröda skråmorna efter Berta Langs naglar. Sköld greps
av stark lust att rusa på honom men behärskade sig. Han tog
ett par steg på sidan om Nila för att se på lappen. Dennes
svarta ögon lyste gula i reflexerna från ljusen, och fastän han
stod helt vårdslöst med högra handen instucken i bröstfickan
medan han med vänstra handen höll bössan med pipan
pekande mot golvet, förstod Sköld att den gamle vargdödaren
var beredd till skott.

Spelet var slut, och man gav på nytt utan att bry sig om
de nykomna. Endast en av de spelande strilade en lång stråle
tobakssaft bort mot dem. Den träffade Nilas ena pjäxa. Nila
rörde sig inte.

Sköld, som kände hur rummet liksom laddades upp med
dynamit, snabbvärderade stridskrafterna. Sköld visste förut
vad den märkte gick för, och de båda andra såg inte värst
farliga ut. Det gällde bara att akta sig för knivarna, som alltid
satt löst hos den där sortens folk. Och någon skulle väl alltid
Nila sköta om med bössan.

Då Nila och Sköld inte gjort upp någon krigsplan och
lappen inte gjorde sig någon brådska tänkte Sköld ta hand om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:48:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/edmalm/2/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free