- Project Runeberg -  Malm / 2. Bergets sång /
176

(1914-1919) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Han började med köldens, mörkrets och svältens kapitel i
Berget, så kom lockouten och storstrejken, sedan resan och
till sist alla de fasansfulla tilldragelserna i Brasilien. Jord hade
man fått men inga pengar. Agenten svek. Ett år släpade man
sig fram på batater och jams. Fick man upp en hydda åt sig
tog syndafloden bort den i januari. Kamraterna dog som
flugor i gula febern. Och vilken sjukdom sen! Först fick man
frossa och sedan kunde man inte hålla tätt. Det rann ur alla
ändar, både blod och galla. Vilket elände! Och ingen hjälp,
ingen läkare. Och hettan! Och ångorna från träsken! Och alla
ormrackare som lurade på en bara man satte foten utom
hyddan! Och alla svarta och gula satar, som stal och stack! Och
halvbloden, mestiserna, de mördarna!

”Vi skulle odla majs och kakao, ser ingenjörn. Javisst. Det
stod i sin härlighet, och vi började hoppas, och så slogs det
bort på en timme av en likadan syndaflod som i dag. Ändå
hade vi nog stått ut om inte hustru min, Berta, fått febern
också. Tvärt som blixten kom det. Hon stod och tvättade, då
det kom. Hon ramlade omkull, tänderna skallrade, och på
kvällen sprutade blodet ur näsan på henne och så kräkningar
och —.”

”Jag vet”, avbröt Gerell. ”Jag har själv haft den.”

”Två dagar efter var hon död, stackars Berta. Och en
vecka efteråt gick båda flickorna och äldste pojken. De ligger
allesammans vid kanten av urskogen. Och blommorna sitter
ovanför och ser ner på dem.”

”Vill ni ha té eller vin?” frågade Gerell för att avleda.

”Får jag välja, så —?”

”Akta er för vin i den här värmen. Té är bättre”, varnade
Gerell.

Lang slog i vin åt sig och drack. Sedan fortsatte han.

”Men då, ingenjörn, då när jag kom hem efter att ha
bäddat ner barnen också, då stoppade jag på mig vad jag hade —
ja, det var inte mycket, inte många reis! —- tog Johan på
armen och gav mig iväg från paradiset tillsammans med två
andra svenskar. De dog på vägen i febern. Hur jag kom hit
begriper jag ännu inte. Jag åkte visst på något tåg till sist. En
karl på tåget, visst en tysk, med rött skägg, fet var han, gav

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:48:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/edmalm/2/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free