Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
terna men lät Frånberg diktera en stämning för trolöshet mot
huvudman, vilken skrivelse Valerius undertecknade.
”Bäst du skriver kuvert också”, sade Frånberg. ”Här har du
ett utan firmastämpel.”
Han slängde åt Valerius ett kuvert.
Denne skrev ut adressen.
”Ska jag lägga in stämningen också?” frågade Valerius
spydigt. Han började finna det hela galghumoristiskt.
”Visst tusan.”
Valerius stoppade in skrivelsen i kuvertet och slickade igen
det, varpå Frånberg högtidligt öppnade det med den nakna
silverkvinnans onaturligt förlängda och hopsvetsade ben och
förklarade allt vara bra.
”Man kan aldrig vara nog försiktig.”
Han letade i papperskorgen efter ett gammalt kuvert,
fuktade bort dess stämplade frimärke och gummade fast det på
Valerius’ kuvert.
”Då kunde du väl lika bra tagit ett gammalt kuvert med
detsamma”, undervisade Valerius.
Frånberg svarade inte. Han stoppade tankfullt brevet i
plånboken, räckte Valerius handen och sade:
”Du får ursäkta mig, men jag har lite bråttom.”
”För all del”, svarade Valerius och gick.
När han kom till dörren hejdades han av Frånberg: ”Det
var ju hälften vi kom överens om?”
Valerius förstod inte med detsamma, men sedan sade han:
”Javisst — hälften.”
Han kände sig obehaglig till mods när han gick hem. Han
var rädd för följderna och hade lekmannens djupt inrotade
skräck för stämningar, bråk och juristeri. Flera gånger tänkte
han vända om, men han kom sig inte för. Han tröstade sig
med att han hade rätt. Men hur kunde det då hända sig att
han ändå kände sig fylld av en svårbestämbar men högst
plågsam förnimmelse av att ha råkat med ena foten över gränsen
till det olagliga, som Frånberg så enkelt uttryckt saken? Tänk
om han nu inte hann dra tillbaka foten utan det blev följder
av allehanda slag, pressfejder, där han fick skylta med
namnet på ett allt annat än behagligt sätt.
Han var högst missbelåten med sig själv, och återigen
ban-nade han papperen som förde honom viljelös med sig och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
