- Project Runeberg -  Malm / 3. Spelarna /
83

(1914-1919) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7

Efter skilsmässan från Anna och papperen hade ett visst lugn
fallit över Valerius. Tomt kändes det förstås många gånger,
och han var inte säker på vilket han saknade mest, förrän
han inledde ett förhållande med fru Hisselhorn, vars man
fortfarande vistades i ett obekant fjärran. Hon hjälpte honom
av med en hel del pengar på aktningsvärt kort tid och fick
honom till och med att snaggklippa mustascherna och
kamma bena tätt ovanför vänstra örat, något som ögonblickligen
inrangerade honom bland de så kallade Hisselhornska
dragonerna, vilka var för sig inbillade sig vara den ende som
åtnjöt Afrodites ynnest, men som alla kännetecknades av
samma yttre märken. De stigande utgifterna för parfymer,
klänningar och småutgifter gjorde Valerius betänksam till
sist, och han började fundera på papper igen. En påringning
i telefon från Frånberg ut till honom på Furusund, där han
sommarnöj ade, med förfrågan om han ville köpa grängare
till rövarpris, avvisade han därför inte direkt. Men han antog
inte heller erbjudandet. Det gällde en affär på nära
sextiofemtusen kronor. Det var ett av dessa otaliga tillfällen, när svaret
inte går i vare sig svart eller vitt utan i rent grått, utan
ringaste förbindelse.

Valerius, som hade fru Hisselhorn ute hos sig på besök, satt
på berget utanför villan, alldeles intill päronspaljén, och såg
på solnedgången.

Det var en mycket vacker augustiafton. Hela gattet utåt
havet stod dödblankt och speglade österskyarna, stora violetta
skyar i allehanda fantastiska former, somliga stora som
urvärldens jättedjur med uppspärrade gap mot västersolen och
drypande av blod i käftarna, andra i form av slott med tin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:48:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/edmalm/3/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free