- Project Runeberg -  Malm / 3. Spelarna /
102

(1914-1919) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dag på slussautomaten, hackad kalvkotlett och
katrinplommon.

Så gick de ner.

Vad ville hon ha? Ville hon ha ostron? Tyckte hon om
ostron?

De satte sig bredvid varann i soffan.

Hon hade aldrig ätit ostron förr men tyckte att det hörde
till och skämdes för att svara nej.

När ostrona kommit vägrade hon i vändningen. Hon
petade i dem utan att förstå sig på dem, och det hjälpte inte att
han skar bort skägget på dem och snitsade till dem aptitligt.
Han skrattade och hade roligt åt hennes ansträngningar att
spela väluppfostrad. Hon var så förfärligt söt. Hon hade måst
ta av sig masken för att kunna äta, där de satt alldeles för
sig, och Valerius åt henne bildligt talat tillsammans med
ostronen.

De skålade i champagne och drack varandra till med rika
löften i varma blickar. Hennes violblå ögon blev riktigt
fuktiga, drömmande. Han tog hennes händer och kysste dem. De
doftade av parfym.

”Ah!” sade han med ett mångtydigt leende, men hon tog
sin servett och torkade honom om läpparna. Och så skrattade
de, och hon mumsade glatt vidare på smör, ost och rostat
bröd.

”Du ska ta mera ost!” kommenderade han och skavde av
ett tjockt stycke Roquefort och placerade på hennes
brödskiva.

”O!” sade hon, men bet nöjd i smörgåsen.

”Vad ska du ha i stället för ostrona då?” Han tog
matsedeln. ”En kotlett — en bit fisk — omelett — sparris —”

Han lutade sig närmare intill henne för att de skulle kunna
läsa tillsammans, och en slinga av hennes burrhår kittlade
honom på kinden. Han kysste henne på halsen alldeles bakom
örat.

”Nej, du får inte”, varnade hon och försökte rodna.

”Jag får allt vad jag vill”, förklarade han tvärsäkert och
kysste henne på halsen en gång till.

”Fy”, sade hon och trutade med den lilla söta munnen så
han velat kyssa den med. Hon såg på honom lite under lugg.
Vad menade han? Anej, det skulle han inte inbilla sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:48:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/edmalm/3/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free