- Project Runeberg -  Malm / 3. Spelarna /
103

(1914-1919) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”Jag vill helst ha en omelett —”

”Syltdito?” frågade han.

”Ja tack, helst.”

Han knackade och beställde. När vaktmästaren gått lade
Valerius armen om hennes liv och tryckte henne hårt till sig.

”Är du alldeles tokig, Erik?” Hon stretade emot, och nu
blev hon verkligen röd.

”Jag är så nöjd med Lotten min!” skämtade han.

Tiden rann fort undan. Det kom några fler småpartier, som
åt en bit. Snart var det tid att gå upp. Man var värdig och
väl beredd.

Det hade kommit en annan ton och stämning över
tillställningen. Iskylan hade vikit. Redan i trappan nöp man Lotten
i benen så hon blev rent förskräckt, och närgångna mustascher
kittlade hennes bara armar och hals. Där var ett stim av
frackklädda, upprymda herrar och av allehanda
kvinnomas-ker, vilkas enda mål med besöket tycktes vara att visa så
mycket av sin kropp som kunde gå för sig. Det var ett
skimmer av kött, pärlor och siden, som gjorde Lotten yr i
huvudet.

”De har ju ingenting på sig”, anförtrodde hon Erik.

Han gick med spända näsborrar och tycktes begärligt insupa
luften omkring. Lotten kände sig riktigt förorättad, i
synnerhet när de kom upp i själva festvåningen och trängseln blev
värre och Erik sträckte ut sina tentakler och ogenerad kände
sig om bland kvinnomaskerna, fastän han hade Lotten under
armen. Hon drog varnande i honom.

”Fy, så du bär dig åt”, sade hon.

”Man är här för att ha roligt”, svarade han.

Lotten tyckte sig få drunkningssymptom i människomassan,
där Erik bogserade fram henne. Där var ett sorl, brus och
stim omkring dem av prat och skratt, genom vilket små gälla
kvinnoskrik då och då skar som från småbåtar som höll på
att förlisa, eller ett brett flatskratt från någon skapelsens
herre brakade löst och rungade genom salarna. De
omaskerade herrarnas ansikten brann röda och heta, och ögonen på
dem glodde så misstänkt varma att Lotten tyckte sig känna
hettan. Men Erik syntes njuta av maskerna. Där var en hel
*värm av dominos; där smög odalisker i tunna slöjor; där kom
blomsterflickor, huvudsakligast klädda i blommor; där skim-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:48:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/edmalm/3/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free