- Project Runeberg -  Malm / 3. Spelarna /
118

(1914-1919) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

filosofansikte med den övertunga, väldiga grubblarepannan,
de buskiga ögonbrynen och de djupa rynkorna, som ätit
sig in överallt. Och skallen sken som blankpolerad i skenet
från taklampan. Det stod riktigt som ett förklarat ljus över
hans huvud. Vid själva öronen satt verkligen några små
hår-tottar, som fortsatte och knöt ihop sig bakåt nacken.

”Åh, jag har varit här tre månar snart.”

”Gör det ont då? I benet?”

”Det spränger lite ibland. Men vad gör det en gammal
borrare.”

”Hansson är där uppifrån Lappland hörde jag?”

”Jo, det stämmer.”

”Hur känns det att leva där då?”

”Tackar som frågar. Bara man har något att leva av så går
det bra.”

”Kallt är det väl?”

”Åja. Både varmt och kallt. Elda hjälper.”

”Hur gammal är Hansson?”

”Jag?”

Hansson såg mäkta fundersam ut. Det var tydligen en sak
som sällan kom på tal.

”Prästbetyget säger att jag är femtiosex, men det har visst
räknat fel, för jag är evigt ung, herre, evigt. Man håller sig
bra när man legat på is i snart tjugo år, och dessutom har
gott humör.”

”Har ni varit där uppe så länge?”

”Jag var med bland de första, innan det fanns vare sig
bana, konservburkar eller elektriskt ljus. Nu så far vi i
spårvagn där uppe och har skola och badhus och alla möjliga
välsignelser.”

”Det är väl otäckt att handskas med den där dynamiten?”
”Det beror på hur man tar det. Den kan man smälta i en
skovel över brasan, om det kniper. Har herrn aldrig sett en
dynamitpatron? Inte? Nejnej. Var skulle herrn gjort det. Den
ser ut som mitt finger. Rosenrött!”

Hansson höll upp en av fingrarna. Den var inte precis
rosenröd.

”Dynamit”, fortsatte han, ”det är något tjockt och dumt,
till synes. Ingen kan tro att den har så bra naglar, om den
vill rivas. Värst är den när den är frusen. Det var en av gos-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:48:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/edmalm/3/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free