Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Usch, kriget!” sade generalkonsulinnan. ”Tala inte om det.
Jag blir sjuk bara jag tänker på det. Inte kan de väl vara så
galna att de ställer till krig.”
”Grängarna sjunker fortfarande”, ifyllde Björk.
”Då köper vi mer”, skrek Efraim Karlsson. ”Mera
champagne!” ropade han åt vaktmästarn.
”Det är väl inte möjligt att du tänker stanna här ensam”,
förmanade generalkonsulinnan fru Krohn. ”Tänk om du inte
kommer hem alls.”
”A, jag har beskyddare!” Fru Krohn blickade soligt in i
Valerius ögon.
Han svarade med en öm tryckning, där de satt bredvid
varann.
Generalkonsulinnan fnyste och tvingade snart mannen att
bryta upp.
Man skickade av dem i bil, glada att bli av med dem. Båda
var obehövliga, gamla, förlegade.
Hela kvällen förde fru Krohn ett väldigt liv med de tre
herrarna. Hon riktigt sprakade av tokerier, och kvartetten väckte
allmän uppmärksamhet varhelst den drog fram. Ett förslag
av Björk att ta en avstickare in till staden och för
generalkonsuln och hans maka vid tåget mötte ingen sympati. Men
däremot fick Valerius’ förslag om att man skulle ta en
sjötur med Svalan på nattkvisten fullständig tillslutning. Man
körde ner till hamnen, fick liv i gastarna och maskinisten
och snurrade iväg utåt sundet. Spritvaror hade man ombord,
så stämningen blev ännu galnare. Man hurrade och sjöng,
rökte och drack, medan propellern snurrade, maskinen
dunkade och Svalan ilade fram över de tysta vattnen, där en och
annan fiskarbåt låg och drev. Natten var rätt ljus, och bakom
Kullaberg lyste ännu ett svagt, blekrött återsken av
solnedgången. På himlen tändes stjärnorna en efter en, men inåt
sundet stod dis.
Plötsligt brusade det till bakom dem.
”Vad är det?” frågade fru Krohn plötsligt och vände sig
om, där hon satt i akterrummet.
Alla såg sig om.
Bakom dem närmade sig fyra båtar i rasande fart. Det
sprutade eld ur skorstenarna, och trots Svalans snabba fart gick
de förbi på några minuter. Inga flaggor fördes, och inga lan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
