- Project Runeberg -  Malm / 3. Spelarna /
151

(1914-1919) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Han steg ur hissen och gick fram och ringde. En
solstrimma sken genom farstufönstrets översta del. Den svinner snart,
tänkte han.

Dörren öppnades. En jungfru tog emot.

Var fru Hök hemma?

”Ja, var så god och stig på. Vem får jag anmäla?” Hon
slog upp dörren till en salong. Valerius mumlade något
ohörbart. Han hade plötsligt fått en tjock klump i halsen.

Han lade sportmössan på en stol i tamburen och steg in.

Han kände genast doften av hennes parfym.

Galning, vad vill du här, ropade rösten inom honom. Spring!
Genast! Innan hon kommer.

Men ändå stod han kvar, stilla, nästan mitt i rummet. Där
lyste blommor, röda, i fönstren. Rosor kanske. I ena hörnan
stod en handväska öppen. Ja visst, hon hade naturligtvis
också kommit hem. Hon som alla andra.

Han hörde steg närma sig i rummet bredvid, fick en känsla
av att allt blodet gurglade i bröstet, och så stod Anna där i
dörröppningen.

Hon stannade förvånad ett ögonblick, men så gick hon fram
mot honom och räckte honom handen.

”Nej, är det du? Jag trodde —”

Han brydde sig inte om att grubbla över vad hon trodde.
Han grep hennes hand våldsamt och kysste den.

Hon såg ännu mer förvånad på honom.

”Vill du inte sitta ner?” frågade hon.

”Jag har inte tid”, sade han. ”Jag ska resa.”

”Såå, ska du det.”

Rösten lät rätt likgiltig.

”Till utlandet?” fortsatte hon.

Han såg på henne så intensivt som om han ville bränna
fast henne i minnet och svarade:

”Nej, norrut.”

”Norrut! Jaså, vad ska du där att göra?”

Så slog en aningens klotblixt ner i henne och hon frågade
ivrigt:

”Du ska väl inte ut heller? Är du mobiliserad?”

”Nej, jag är för gammal, men jag går ut som frivillig.”

”Så-å-å?” kom det från henne. Det var ett mycket långdra-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:48:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/edmalm/3/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free