Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Nonnen upprättar lantbruksinstitut på Degerberg - 4. Åren 1827-1828 - Degebergs beskaffenhet, då Nonnen blev ägare därav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väggarna med några stockar och lagt på ett nytt tak men ännu
ej hunnit sätta upp skorstenarna, som tagits ned ända till
golvet på vinden. Dessa skorstenar voro på sin tid försedda
med rökrör från 7 rum, vilka därför nu ej kunde eldas.»
Denna omständighet var särskilt bekymmersam för Nonnen, som
tillträdde gården blott ett par månader före vinterns inbrott.
Gården framför manbyggnaden och den på norra sidan
därom belägna flygeln voro inhägnade med en stengärdsgård.
Själva gårdsplanen var så lerig och söndertrampad av
kreatur, att det vid regnväder var nästan omöjligt att taga sig
fram över densamma. Här och där stucko stenar och
berghällar fram över markytan på gården.
Av det ovan sagda framgår, att Degeberg var i ett
mycket bedrövligt skick, då Edward Nonnen tillträdde egendomen.
Härom vittnar även hans trofaste vän J. Th. Nathorst
på grund av egna iakttagelser sålunda:
»Föreställom oss en stor öppen slätt, i väster begränsad av
Vänern och endast några få fot höjd över dess yta.
Jordmånen huvudsakligen lera, ej i sig själv dålig, men så
utsugen, att den vägrade giva några grödor, dock med så
mycken rikare flora av ogräs, särdeles de annuella (= ettåriga).
På mitten av denna slätt med nära död nivå (= vattenjämn
yta), saknande all avdikning, som kunde förtjäna att så
benämnas, och över vilken stormvindarna från Vänern
obehindrat ströko, utpinande både växter och djur, höjde sig
en större naken skoglös kulle, överströdd med rullstenar,
mellan vilka förfallna hus lågo spridda.» Så långt Nathorsts
vittnesbörd om Degebergs utseende år 1828. Det var kalt
och fult, då Nonnen flyttade dit, men det var också »något att
göra något av».
Med sin skarpa uppövade iakttagelseförmåga insåg Nonnen
klart, att det kunde göras mycket av Degeberg. Därom
vittna följande hans egna ord: »Ortens jordmån, av skördar
utmattad, i saknad av verksam dikning och av de kulturförbättringar,
vilka genom kunskap och kapital åvägabringas, är
dock av naturen bördig.» Dessa ord antydde, att Nonnen
var övertygad om möjligheten av en då oanad ökad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
