Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Nonnen upprättar lantbruksinstitut på Degerberg - 5. Åren 1828-1829 - Jordbruksförhållandena, i Sverige vid denna tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
okunnigheten, som var en följd av den totala bristen på
lantbruksläroverk.
Framåtskridandet hämmades också i hög grad genom den
prohibitiva lagstiftningen eller prohibitivsystemet. De ofta
inträffade in- och utförselförbuden m. m. omöjliggjorde en
ordnad spannmålshandel och hindrade införandet av bättre
utländska jordbruksmaskiner och redskap. I förening med
bristen på kommunikationer utgjorde dessa förhållanden de
svåraste hindren för avsättningen av jordbrukets alster, vilka
därför vanligen, då ej missväxt var rådande, betingade så
låga pris, att de knappast täckte produktionskostnaderna.
Så kom den stora kraschen år 1817, då Malmö-diskontens
och i följd därav de övriga diskonternas fall vållade en
finansiell kris. En urtima riksdag sammankallades till slutet
av året, och i »berättelsen om vad sig i riket tilldragit»
yttras: »Malmö diskont hade genom sitt förvaltningssätt
råkat i obestånd, vilket hade den påföljd, att Göteborgs och
Göta kanalbolags diskonter nödgades inställa sina utbetalningar.
Misstroendet, oredan och penningebristen ökades nu
genom flera millioners hastiga indragning ur allmänna
rörelsen.» På grund härav måste regeringen vidtaga
utomordentliga åtgärder och sammankalla urtima riksdag.
Verkningarna av denna förödande kris voro kännbara i
många år och även vid den tidpunkt, då Nonnen började sitt
banbrytade arbete på Degeberg.
Bland de landskap, som hårdast drabbades och längst blevo
lidande av denna kris, var Västergötland, isynnerhet den del
därav, som tillhör Skaraborgs län. Nästan hela denna i vår
tid så blomstrande landsdel låg då försänkt i ytterlig
fattigdom. Hela Skaraslätten låg i lägervall. Djup fattigdom
präglade de förfallna gårdarna och stugorna. Likgiltighet
och okunnighet rådde överallt. Det fanns blott ett enda
intresse: brännvinsbränning. År 1827 funnos ej mindre än
12,516 brännvinspannor av tillsammans över 240,000 kannors
(= 624,000 liter) rymd i Skaraborgs län. Det var således
brännvinsfloden, som också i Västergötland hjälpte till att
dränka både välstånd och arbetslust m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
