Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Nonnens sista lefnadsår, hans personlighet och betydelse för Sveriges jordbruk - 14. Åren 1860—1862 - Det nionde allmänna lantbmksmötet och doktor Eneroths beskrivning av Degeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vackraste parti, och som är det bästa beviset på, huru det
rationella lantbruket och skogsbruket gå hand i hand med
naturförsköningen. Här få vi blicka ut över rationellt skötta
åkerfält (fig. 16), som bära en rik skörd. Men vi finna ännu
något mer, som fängslar uppmärksamheten. Det är åkrarnas
och skogsdungarnas anordning för ögat, harmonien mellan
det nyttiga och det sköna, sådan den här är verkliggjord.
Dessa ursprungligen planterade skogsgördlar av lärkträd
omgivas av stengärdesgårdar, till vilka på ena sidan
gräsvallen smyger sig ända upp till översta kanten.
Stengärdesgårdarna göra inga tvära vinklar. De böja sig i våglinje kring
fälten, alltefter som kuperingen det fordrar. Dessa
skogsdungar anslå skönhetssinnet men visa sig även hava en
rationell grund för sin tillkomst, d. v. s. befinnas vara till för
nyttans skull. Dels i och för sig såsom lämnande den bästa
skörd (= virke), som de annars ofruktbara kullarna kunna
lämna, dels såsom vindbrytare på den öppna slätten och just
för sistnämnda ändamål dragna i våglinjen utefter kullarnas
bryn.
Vi fortsätta vandringen och välja den väg, som leder
genom det västra gärdet. Den går ej rakt eller i tvära vinklar.
Den kröker sig liksom en stor gång i en stor park. Diket
utmed densamma är ett öppet avloppsdike, fullt med
’täckdikesögon’.
Närmast intill gården och även på ett betydligt avstånd
därifrån äro de särskilda fälten avdelade från varandra genom
hagtornshäckar. Där dessa sluta, där slutar även Degebergs
område.»
Eneroth avslutar sin beskrivning av Nonnen och Degeberg
med den förhoppningen, att den anda, som utgått från dylika
punkter som Degeberg, och som nu verkar i och genom det
yngre lantbrukaresläktet, skall medverka till att göra den
svenske lantmannen, hans hem och hans jord till vad de böra
och kunna bliva. Nonnens namn skall så bliva ett av dem,
som aldrig förgätas.
År 1861 blev Nonnen ledamot av Mariestads
naturhistoriska förening samt kommendör av Vasaorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
