Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lika tydligt som shavanen, men det var omöjligt att upptäcka
något, som kunde förklara dennes intresse för byggnaden.
Förhållandena voro så egendomliga, att spejarens hela
skarpsinnighet icke var tillräcklig för att säga honom, huru han
skulle gå till väga.
Fem, tio, femton minuter förflöto, under hvilka den
röde krigaren satt på marken med ryggen emot trädet, lika
orörlig som Pantern, då denne föregående natt satt som fånge
på pråmen.
»Jag vill vara fördömd, om jag icke tror, att han
sof-ver», tänkte Kenton.
Ingenting är lättare än att låtsa medvetslöshet, men i
detta fall kunde den hvite mannen icke upptäcka något
rimligt skäl, hvarför den röde mannen skulle göra det.
Med »ljudlösa steg», såsom Kenton och hans kamrater
voro vana att vandra i skogarnas dunkel, steg han fram ur
trädets skydd och började närma sig den långa, smäckra
kanoten, som låg med stäfven mot stranden.
Han måste nu gå alldeles förbi shavanen, och han
stannade på blott några stegs afstånd från honom. Han
kunde med blixtens hastighet hafva utsläckt hans lifsgnista.
»Det är dock icke ett passande stridssätt för en kristen»,
tänkte Kenton, i det han gjorde en tvär vändning, så att
afståndet mellan de båda männen ökades.
Indianens ställning var den naturliga hos en sofvande
människa. Hans rygg var stödd mot en trädstam, hans knän
voro uppdragna, och på dessa hvilade hans armar. Hans
långa bössa hvilade mot samma stöd som hans rygg,
knif-ven och tomahawken sutto på sina platser i gördeln omkring
hans nakna midja, hans hufvud hade sjunkit ned, så att
hakan hvilade mot bröstet, och det sträfva, svarta håret
dinglade på ömse sidor om hans skuldror.
Då han satt så, var hans ansikte delvis bortvändt från
kanoten. Kentons väg förde honom förbi sofvaren, hvilkens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
