- Project Runeberg -  Spöket på floden. Berättelse från nybyggarlifvet i Kentucky /
35

(1898) [MARC] Author: Edward Sylvester Ellis Translator: Paul Hallström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jetro höll sig väl dold bland träden, medan han gick
omkring uthuggningen. Han hade tillräcklig ledning af
dagsljuset på sin högra sida, äfven om han icke gjort en
flyktig bekantskap med trakten samma morgon.

Då och då kom han tillräckligt nära den öppna platsen
för att se hyddan och behöfde sålunda knappast taga ett
steg utan att fullkomligt veta, hvar han var. På ett
ställe stannade han och tog omgifningarna i närmare
betraktande.

»Detta ungefär vara den fläck, där mig satte plugg
i den injan, å», tilläde Jetro med ett skrockande, »där
mig hugga fatt den skjorta, som den där Girty hänga ut
till torkning. De försöka inbilla oss efteråt de’ vara en
freds-flagg, för de önska oss alla sluta med skjutningen, medan
de samtala med hvarandra; de narra Kenton å de’ andra
folket, men de inte narra min gosse.»

Han fann ett särskildt behag i att studera baksidan af
hyddan, som Georg Ashbridge och dennes fader uppfört med
så mycken omsorg och möda.

»Lycka för mig att inte vara hos dem», tänkte Jetro,
»för om mig vara de’, de ha suttit med armarna i kors,
medan mig gjort allt arbete. Mycke’ märkvärdigt, att
hvar-enda människa tro mig duga till ingenting annat än arbeta,
men de glömma, mig kunna skjuta en bössa lika bra som
annat folk.»

Han stod ett par minuter i djupa funderingar och
uppgjorde ett viktigt förslag i sitt hufvud.

»Med den fart som massa Kenton gå, då han lämna mig,
de’ dröja ungefår två dar, innan han komma fram å finna
kanot; följaktligen de’ inte vara nödigt mig brådska, så mig
bryta halsen. Mig vilja kasta en blick in i det hus å
förvissa mig, att allt vara riktigt i ordning.»

Och utan tvekan utförde han denna djärfva plan. Han
nalkades först baksidan af hyddan, där, såsom vi torde min-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:49:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eesspoket/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free