Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRETTONDE KAPITLET.
Motgång på motgång.
edan Simon Kenton begifvit sig på återväg till sina
vänner med kanoten, som han så behändigt stulit från
den sömnige shavanen, ägnade han icke den ringaste tanke
åt Jetro Juggens. Ynglingen hade genom sin egen olydnad
blifvit skild från spejaren, och denne ansåg sig först och
främst hafva skyldigheter mot flyktingarna, hvilka, såsom
vi redan sagt, väntade honom med otålighet en mil längre bort.
Det var under första delen af sin färd, som Kenton
hade sitt korta men afgörande möte med den krigare, som
tagit kanoten från den plats, där han blott några minuter
förut lämnat den.
Spejaren blef öfverraskad och för sina vänners räkning
äfven något orolig öfver två omständigheter, som därvid
kommit i dagen. Den indian, som så dyrt fick plikta för
det lilla puts han tänkte spela den hvite mannen, var icke
den, som satt vid stranden i närheten af uthuggningen, när
kanoten togs af Kenton. Detta bevisade, att mer än en shavan
var nere vid floden emellan flyktingarna och hyddan.
Kraxandet från Ohio-sidan visade, att indianernas kattögon
vakade äfven på denna sida, och däraf kunde man sluta
sig till att shavanerna voro långt talrikare än vare sig Boone
eller Kenton tänkt sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
