Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NITTONDE KAPITLET.
En reskamrat.
å) etro Juggens syntes alltså redan i början af sitt företag
löpa fara att misslyckas. Då allt var färdigt till afresan,
vägrade pråmen att flytta sig så mycket som en tum från
stället.
Jetro försökte alla möjliga utvägar; han rodde med
föråran några tag för att vända stäfven ut mot strömmen.
Den flyttade sig ett par fot, men blef sedan orörlig och
arbetade sig småningom tillbaka i sitt förra läge. Han gjorde
då samma försök med akteråran och arbetade, som om det
gällt att rubba en klippa.
»Detta gå öfver mitt förstånd!» mumlade ynglingen
förbryllad och satte sig att hvila. »Vinden tyckas vara lagom
hård att hålla båten molstilla. Förmoda mig få göra
undersökning. »
Så gjorde han också, och hemligheten blef snart
uppenbarad. Han hade glömt att hyfva ankaret, hvilket låg på
pråmens yttersida i närheten af aktern.
»Mig aldrig berätta någon de’», sade han, skamsen
öfver sitt misstag. Han lyfte den tunga pjesen öfver relingen
och lade den på bottnen af pråmen, som genast långsamt
började glida uppför strömmen. Med de långa årornas till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
