- Project Runeberg -  Spöket på floden. Berättelse från nybyggarlifvet i Kentucky /
148

(1898) [MARC] Author: Edward Sylvester Ellis Translator: Paul Hallström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

just i det ögonblick, då han ämnade skynda till sin hustrus
försvar.

Då den gode mannen sedermera fick äran af denna
bedrift, som så väl öfverensstämde med hans kallblodighet
och mod, visade han stor motvilja mot att tala därom.
Då han vidare ansattes, ville han icke påtaga sig saken,
men förnekade den icke heller bestämdt. Det kan
därför antagas, att missionären var det redskap,
hvarige-nom fru Altmans lif räddades från den största möjliga fara.
Under tiden hade Jetro Juggens upplefvat ett egendomligt
äfventyr. Begagnande sig af sin stora skicklighet i
simkonsten, dök han så djupt, att hans fötter nådde bottnen,
och kom upp omkring tolf alnar längre bort, emellan
kanoten och Ohio-stranden. Shavanens försvinnande ägde rum,
medan ynglingen var under vattnet, så att han var okunnig
om verkliga förhållandet, då han höjde upp hufvudet och
stirrade på båten.

»Fördöme mig, om inte den vara kapsejsad!» utropade
han, då han kom något närmare och fick se, att båten var
upp- och nedvänd.

Shavanens krampaktiga ryckning hade stjälpt båten,
hvilken liknade en väldig sköldpadda, som dref med strömmen.

»Han gå på botten af floden med den båt öfver hufve’
för att inte få månstyng. Men de’ inte heller kunna vara
så», tilläde Jetro, »såvida han inte vara sjutton fot lång, å
mig inte tro, han vara så lång.»

Simmarens armar komino i beröring med ett föremål.
Han grep fatt i det och fann, att det var åran, som blifvit
utslungad vid kanotens kantring.

»De’ komma bra te pass», tänkte Jetro. »När han
sticka hufve’ öfver vattne’ för att hämta luft, mig drifva till
honom med den åra, tills han gifva sig.»

Sedan ynglingen manövrerat omkring kanoten några
minuter, gick en aning om rätta sammanhanget upp för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:49:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eesspoket/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free