Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
följa med! Jag kan icke uthärda att stanna här och vänta
och vänta — och icke veta, huru allt skall aflöpa.»
»Min käre gosse», svarade missionären och lade sin
hand på hans skuldra, »om någon kunde följa mig, skulle
det vara du, ty ingen kan vara mera lämplig därtill, men
var öfvertygad, att ditt sällskap endast skulle vara till hinder,
hvilket du skulle medgifva, om du kände min plan.»
Den sorgsne brodern höll ännu hans arm men kunde
icke tala. Missionären lösgjorde sig helt sakta från hans
grepp, steg i kanoten och rodde genast öfver till motsatta
stranden. Båten och dess roddare voro snart ur sikte, och
ehuru de, som stodo kvar, lyssnade uppmärksamt, kunde
de icke uppfånga det svagaste ljud, som förrådde, hvart
färden ställdes.
Då nu sällskapet på pråmen hade god tid, ägnade de
denna åt att sköta om sina sår och vidtogo alla nödiga
försiktighetsmått mot öfverraskning. Två af spejarne gingo
in i skogen, medan två andra gingo på vakt vid flodstranden.
Ingen hoppades, att Pantern och hans krigarskara, fastän
de en gång blifvit tillbakaslagna, skulle anse, att saken
därmed var slut. De visste, att flyktingarna hade en stark
eskort och voro på väg till blockhusfästet. Om också vägen
icke kunde helt och hållet afstängas för dem, kunde man
dock tillfoga dem åtskillig skada, och en eller annan af
ny-byggarne kunde åtminstone sättas ur stånd att vidare beträda
de röda männens jaktmarker. Att de åtminstone skulle göra
ett försök, det skulle nybyggarne inom den allra närmaste
framtiden säkert få erfara.
En af spejarne hade blifvit dödad under striden och tre
andra svårt sårade; men sedan dessa med kvinnornas
tillhjälp fått sina sår förbundna och skötta, frågade de icke
mycket efter dem utan förklarade, att de voro lika
tjänstdugliga som förut. Det var till och med en af de sårade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
