- Project Runeberg -  Spöket på floden. Berättelse från nybyggarlifvet i Kentucky /
215

(1898) [MARC] Author: Edward Sylvester Ellis Translator: Paul Hallström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Hvems röst var det då?»

»Samvetets röst, Simon, eller Guds hviskning till ditt

hjärta. Den kan hafva ljudit högre då än vanligt, men det

var icke första gången den ljöd i ditt öra och förebrådde

dig, då du gjorde något ondt, effer uppmuntrade dig, då du

handlade rätt. Lyssna och gif akt på hvad den säger dig,
Simon, så skall det gå dig väl, hvad som än må hända.»

Missionären såg, att hans ord gjort ett starkt intryck,
och han var nog klok att icke säga mera.

Spejaren styrde kosan till en plats, som låg betydligt

längre nedåt floden än den, där deras vänner på pråmen
väntade deras återkomst.

»Ni gör det med afsikt, Simon?»

»Naturligtvis; några af kanaljerna ligga på lur.»

Meningen var, såsom läsaren kan förstå, att inbilla

shavanerna, att flyktingarna begifvit sig längre nedåt
strömmen. Som Boone var i deras sällskap, skulle de lätt förstå
krigslisten, fastän den kanske var öfverflödig.

Kanoten sköt in under stranden på Ohiosidan en
åttondels mil längre ned än den plats, där pråmen låg gömd med
den största omsorg; men man kan icke betvifla, att
flyktingarna med största ifver spejat efter den och att för-

äldrar, broder och vänner redan länge sedan uppdagat den
underbara, välsignade sanningen, att i kanoten midt emellan
missionären och spejaren satt Mabel Ashbridge, hon som
varit förlorad men blifvit återfunnen, som varit död men nu
var lefvande igen.

Finley och Kenton misstogo sig icke om sakernas läge.
»Vapenhvilan» var nu slut. Pantern var samma bittra, out-

tröttliga fiende som någonsin förut och ansåg det alltjämt
för sin uppgift att taga lifvet af hvarje man, kvinna och
barn, som stod i någon förbindelse med flyktingarna. Om
lilla Mabel Ashbridge fölle i hans händer igen, skulle hon
offras utan en skymt af medlidande. Han skulle göra silt

Ellis, gpöket på floden. 14

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:49:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eesspoket/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free