- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
38

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vincent Rossby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Rörelsen qväfver mig, farbror... Resa, resa!...
Ack, farbror, hvad skall jag säga, hvad skall jag göra?
Jag känner mig precis, som om jag vore drucken. Ett
okändt rus, icke af glädje, icke af bestörtning. Nej, ett
rus af... någonting, som rör endast själ, hjerta och
fantasi, strömmar in på mig... Och om en dag
kommer, då jag kunde glömma intrycket af denna stund,
då vore jag en förlorad menniska, ty då vore jag dålig
och fullkomligt ovärdig den kärlek, jag nu först rätt
kan bedöma.»

»Se så, Vincent, nu ha vi båda varit tillräckligt
upprörda. Kom derför och låt oss reelt ta kyrksupen,
smörgåsbordet står i ordning, om du vill se det ; och
min gamla husfru — du mins väl, att du kallar henne
tant, efter hon är min kusin på mödernet — har satt
sin hushållsheder i pant på, att middagen skall stå på
bordet klockan två, efter du på eftermiddagen hade
någon repetition eller hvad det var.»

Om icke farbrodern just nu varit sysselsatt att
upphälla aptitsupen och kasta ögonen öfver gudsgåfvorna
på bordet, kunde han i stället hafva sett, huru hans
herr brorson, som blef skyldig honom svaret, rodnade
ända upp öfver hårfästet ; men han märkte ingenting
förr, än det säfligt gick i en af dörrarne och häftigt i
en annan, hvarvid presenterade sig från ena sidan husets
gamle kassör, som samtidigt med chefen sjelf kom på
kontoret, och efter honom två yngre herrar, med hvilka
tre, förut kända personer, Vincent skyndade att skaka
händer och utbyta vänliga ord, förvånande olika hans
forna förnäma later och talesätt, allt medan farbror
Knut skakade om unga herr Bernhard, en snart
tretton-årig gentleman, som påstod, att han skulle bli farbrors
kompanjon.

Omedelbart härefter kom husfrun, tant Barbro, en
ståtlig gumma, och efter henne en liten varelse, hennes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:49:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/2/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free