- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
40

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vincent Rossby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

städerskan, sagt till Lovisa; men nu går jag, som sagdt,
in. Låt bli att i förhand slamra på pianot, så att jag
störes.»

»Jag skall företaga något annat, kära mamma.»

Damerna skildes.

Generalskan gick till sin korrespondens. Emmy
skyndade ut till salsskänken, der hon, liggande på knä,
sökte efter ett par gamla bakelser, som hon erinrade
sig ha sett nedfalla bakom husets enda syltburk. Sedan
hon lyckats få fram de två förolyckade bakelserna, lade
hon dem prydligt på en liten tallrik, garnerade dem med
en tesked af det högtidliga syltet och sprang så, rädd
att bli öfverraskad af modern, ned för trappan till
madam i portgången.

»Nej, se nådig fröken sjelf, och det med bakelser
till lillan på köpet, nå så beskedligt! Hon har somnat,
stackars unge, nu nyss, men det blir någon fröjd då
hon vaknar... och riktiga sockerbagarbakelser.»

»Vi hade litet öfver efter i dag åtta dagar sedanT
då min svåger åt middag hos oss.»

»Det vet jag nog besked om. Generalskan hade
bjudit herr Rossby också, och nog tror jag, att han var
något missnöjd öfver, att han ej fick komma. Men
tvätterskan hade icke lofvat hans saker förr än vid
tretiden. Och min själ hon för någon annan än honom
på blanka söndagsförmiddagen stält sig att stryka. Men
han är så artig och vänlig.»

»Ja, det tror jag! Men många tycka, att han ser
särdeles stolt ut.»

»Nå, det nekar jag inte till att han också gör
emellanåt, som i går middag, då ... men vill inte fröken,
som är så nedlåtande mot alla, sätta sig litet?»

»Jo, jag tackar — jag är riktigt trött ännu efter
det jag i går sprang öfver hela Stockholm att få
ihop profver, som skulle skickas till svåger.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/efcefter/2/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free